Godis: Obamas svenska recept

Att reagera med magen brukar ofta vara ett tecken på starka känslor som inte kan rekommenderas i politiska sammanhang. Man är klart inte överlagd om man reagerar med magen eller tarmarna.

När man sen lugnat ner sig och blivit sansad igen, kan man ursäkta sig med ord som: jag vet inte vad jag tänkte på, jag tänkte nog inte alls, reagerade enbart emotionellt...

När jag läser om hur den amerikanske presidenten Barack Hussein Obama söker markera sin egen hållning och göra den till hela USA:s hållning i viktiga frågor, som exempelvis fred i Mellanöstern, medan han samtidigt gärna vill få igång en dialog med Iran, som gör narr av honom, och för varje av hans uttalanden gör egna uttalanden om att steppa upp den egna kärnvapenpotentialen, infinner sig ofta den känslomässiga reaktionen hos mig, att Obama är en bättre talesman för både arabiska och islamiska ställningstaganden än deras egna talesmän.

Obama är tydligen också högst medveten om denna nya situation.

Han verkar njuta av överraskningsmomentet. Senast har han slagit fast att man inte får säga allt för tydligt. Han vill få alla oss andra att glömma att merparten av världens terrorister är antingen muslimer eller araber eller bådadera.

Han gör i varje fall vad han kan, för att ändra tidigare officiella amerikanska inställningar efter den 11 september 2001, när New York konfronterades med den arabiska terrorn inpå skinnet. När USA:s officiella memorandum om den egna nationella säkerheten snart sätts på pränt under Obamas styre, är det enligt presidenten viktigt att inte nämna ord i skriften som “islam” eller islamiska religiösa begrepp som “jihad” eller heligt krig. Det är fula ord enligt Obama.

Allt i enlighet med Obamas första intressanta tal till den islamiska världen i Kairo för snart ett år sedan, där det ju mening för mening framgick att Obamas USA måste närma sig den islamiska världen och sluta tala om islamisk terrorism. För Obama är det alldeles åt skogen att summera konflikten på det sätt som hans föregångare George Bush jr formulerade det i ett annat papper:

“Kampen mot den islamiska radikalismen är den stora ideologiska konflikten i vår tid.”

Obamas memorandum är under utskrivning, så det är svårt att få kommentarer från Vita huset. Men det är ingen hemlighet att Obama har den här synen. Han har själv i små portioner redan talat om sin nya syn.

Jag förstår också bättre nu varför den svenske utrikesministern Carl Bildt alltid verkar vara på så gott humör, när han säger något om Obama. Han har insett, Bildt vill säga, att Obama tänker “som en svensk”. Barack Hussein Obama har till fullo adopterat den moderna svenska utrikespolitiska hållningen. Säg aldrig ett ont ord som skulle kunna skada den svenska exportindustrin till arabvärlden och till stater som Iran. Eller importen av olja till Sverige. Var politiskt korrekt i alla lägen.

Om du står i samma rum som en känd arabisk eller muslimsk terroristchef, så förklara i efterhand att terroristen ifråga bar kostym och uppträdde belevat mot dig, och att samme person därför inte kan vara en terrorist. Och för övrigt får vi inte döma någon person förrän vi varit i hans kläder eller åtminstone i hans skor. Vi måste framför allt söka förstå, och rensa ut fördomar ur vårt språk, och i alla lägen vara politiskt korrekta.

Obama har funnit ett användbart svenskt recept och har tagit det till sig.



@ @ @ @ @